fettnajstrip.blogg.se

Nu är Fettnajs förtöjd i hemmahamnen.

Det var en ganska dramatisk natt. Vinden och vågorna låg på mot gästhamnen på Björkö.

Några båtar gav upp och åkte därifrån under natten. Andra passade på att byta upp sig till de lediga platserna, från ännu sämre positioner.

Flera gratulerade oss till bästa båtplatsen längst in, på insidan av bryggan.

Vi får väl se, när vi ska kasta loss och ta oss här ifrån, svarade jag. Det var skrämmande grunt när vi lade till.

Tillsammans lyckade vi dock baxa ut båten med tampar och båtshake i rätt riktning och klarade oss från grundstötning. Lite extra oroande var det dock att backa på något, med roder och propeller Som stötmottagare.

 

På bilderna ser ni Fettnajs vid bryggan på Björkö på onsdagskvällen, och efter väl utfört arbete i hemmahamnen i Västerås.

 

Färden var ganska blåsig och med hårda vågor. Det blev lugnare när vi kom in i trängre farvatten. Allt såg ut att gå bra.

Men en sista utmaning väntade oss. På den stora fjärden innan Ridön i närheten av Västerås blåste det upp ordentligt. 
Vi kämpade med motvind och sjögång. Det smällde och knakade I farkosten. Sjövattnet slog hela tiden upp mot vindrutan. Vi såg flera andra båtar som hade svårigheter, liksom vi.

Efter drygt en timme kom vi dock in i lä från öarna intill, och vi kunde glida in i hamn där Gill väntade på bryggan.

Greta och David tog tåget hem till Linköping. Gill och jag tog bilen till Sala, efter att ha plockat ur, och förtöjt båten ordentligt.

Därmed är äventyret slut. Det har varit en mycket lyckad resa, men också skönt att vara hemma igen, med Gill och Ringo.
Tack alla som varit med, och tack alla som följt vår berättelse.