Kajplats vid Göta kanalhotell i Borensberg
8.30 i morse avgick vi från Tannefors i Linköping.
Det blev en lugn tur över Roxen.
Slusstrappan uppför Berg var mer slitsam. Först en slusstrappa med sju slussar, sedan tre dubbelslussar i rad, med broar i direkt anslutning. Ingen rast och ingen vila på flera timmar.
Men vi fick i oss lunch i Matfors, sill och potäter, som på Björkö, som på väg mot Trosa, vid avfärd från Trosa, i Stegeborg, Söderköping och i midsomras. Det är bra sjömansmat, enkelt och gott.
Vi kom fram till Borensberg 17.55 och slussarna där stängde 18.00. Inget förhandlingsbart, ingen pardon. Vi kom några minuter försent för att kunna ta oss ända fram till gästhamnen. Några tidigare slussarkamrater i Berg mötte samma öde.
Vi sitter i sjön. 200 meter från faciliteterna i gästhamnen. Men vad gör det, När man tittar snett upp åt styrbord skymtar det gamla anrika kanalhotellet. Kan nästan inte ha blivit bättre.
Det blev en lugn tur över Roxen.
Slusstrappan uppför Berg var mer slitsam. Först en slusstrappa med sju slussar, sedan tre dubbelslussar i rad, med broar i direkt anslutning. Ingen rast och ingen vila på flera timmar.
Men vi fick i oss lunch i Matfors, sill och potäter, som på Björkö, som på väg mot Trosa, vid avfärd från Trosa, i Stegeborg, Söderköping och i midsomras. Det är bra sjömansmat, enkelt och gott.
Vi kom fram till Borensberg 17.55 och slussarna där stängde 18.00. Inget förhandlingsbart, ingen pardon. Vi kom några minuter försent för att kunna ta oss ända fram till gästhamnen. Några tidigare slussarkamrater i Berg mötte samma öde.
Vi sitter i sjön. 200 meter från faciliteterna i gästhamnen. Men vad gör det, När man tittar snett upp åt styrbord skymtar det gamla anrika kanalhotellet. Kan nästan inte ha blivit bättre.
